Ny nordisk handbok för brandsäkra trähus
Det nordiska projektet Brandsäkra trähus har nyligen avslutats och bl a resulterat i att den nordiska handboken med samma namn kommit ut i en ny och utökad utgåva. Bland annat ingår konstruktioner av massivträ, som börjat användas allt mer i samtliga nordiska länder.
Av Birgit Östman, Institutet för träteknisk forskning
Nya mer funktionsbaserade brandkrav ger möjligheter att bygga flervåningshus med trästomme. Enligt tidigare nordiska byggregler fick bärande trästomme bara användas i bostadshus med högst två (i Norge tre) våningar. Gamla erfarenheter av förödande bränder i tät bebyggelse låg bakom dessa bestämmelser. Man har då blandat ihop inverkan av tättbyggda hus med träfasader och yttertak av trä med trästommar och förbjudit samtliga. Numera vet man att trästommar kan göras lika brandsäkra som vilken annan stomkonstruktion som helst, men det är viktigt med detaljlösningar för att uppnå ett brandsäkert trähusbyggande.
De nordiska länderna har kommit olika långt när det gäller införandet av funktionsbaserade brandkrav. Sverige fick nya byggregler 1994, BBR 94, som tillåter obegränsad användning av trä i bärande stommar, förutsatt att funktionskraven uppfylls. I praktiken begränsas användningen till högst ca 6-8 våningar medan 3-4 våningar är vanligast. Norge fick nya byggregler 1997 som ställer krav på att konstruktioner i höga byggnader skall överleva en brand, men i övrigt är de relativt lika de svenska byggreglerna BBR 94. Finland fick också nya byggregler 1997, men med fortsatt restriktiv syn på träkonstruktioner. De tillåter endast fyravåningshus för bostäder och har krav på sprinkling. Danmark införde 1999 i ett första steg nya regler som möjliggör trähus i upp till fyra våningar. Under sommaren 2002 presenterades ett danskt förslag till helt funktionsbaserade brandregler, som dock ännu inte införts.
Ny handbok
Den första utgåvan av handboken kom ut 1999 och behandlade i första hand lättbyggsystem. Den nya utgåvan är mera fullständig och inkluderar även massivträsystem. Nya rön om bl a riskvärdering, sprinkleranvändning och beräkningsmetoder har inkluderats. Den senaste utvecklingen inom EUs harmonisering av byggprodukter ingår också.
Avsikten är att ge konkreta anvisningar och råd om utformning av konstruktioner och produkter som uppfyller väsentliga brandtekniska krav enligt nationella nordiska krav och även enligt nya europeiska klasser och dimensioneringsmetoder. Stor vikt läggs dessutom vid detaljlösningar som har stor betydelse för ett brandsäkert trähusbyggande.
Handboken tar i huvudsak upp de funktioner och krav som har direkt betydelse för träanvändning. Den behandlar både lättbyggsystem med träregelstommar av flera olika material och massivträsystem, som tillkommit i den nya utgåvan. Helt nya avsnitt behandlar dessutom system för boendesprinkler, en indexmetod för riskvärdering samt nya s k Euroklasser för ytmaterial som infördes i BBR den 1 oktober 2002.
Boendesprinkler räddar liv och medger synligt trä
De flesta dödsbränder inträffar i bostäder, det rör sig om 80-90 procent av antalet omkomna. Många av dessa skulle kunna räddas om ny sprinklerteknik införs i bostäder. Boendesprinklerns främsta uppgift är nämligen att rädda liv genom att skydda mot övertändning i bostaden.
Bostadsbränder har ofta ett snabbt förlopp som överrumplar de boende och som kan leda till dödsbränder. De första faserna i brandförloppet är avgörande för möjligheterna att rädda liv. Ett rum kan vara övertänt efter 4-5 minuter, men sprink-lern aktiverar redan efter ett par minuter. Boendesprinkler ansluts till byggnadens kallvattenservis och löser ut när temperaturen når ca 70 ºC. Sprinklern påverkas alltså ej av rök varför oavsiktlig aktivering inte sker. I USA har man använt boendesprinkler i ca 25 år som ett effektivt sätt att minska antalet dödsbränder. Även om boendesprinkler ännu inte är så vanligt i hela USA talar statistiken sitt tydliga språk. Boendesprinkler räddar liv! Praktiskt taget ingen människa har omkommit p g a brand i en sprinklad byggnad.
Boendesprinkler kan också öppna nya möjligheter för att utforma byggnaders brandskydd. Boendesprinkler kan t ex användas för att komplettera brandskyddet utöver föreskrifternas krav och därmed medge lättnader i att uppfylla andra krav, s k tekniska byten. Bl a ger följande tekniska byten tillfredställande säkerhet enligt bygglagstiftningen vid installation av boendesprinkler:
· Träfasad i mer än två våningar
· Träpanel som invändigt ytskikt på väggar och i tak i bostäder
Nya rekommendationer för installation av boendesprinkler har också tagits fram (se referenser). En nyhet är att de svenska rekommendationerna är tillämpbara för byggnader med upp till åtta våningar. De amerikanska rekom-mendationerna är begränsade till högst fyra våningar.
Mer att läsa:
· Brandsäkra trähus-version 2, Nordisk kunskapsöversikt och vägledning, Trätek publikation 0210034, 2002.
· Boendesprinkler räddar liv, Erfarenheter och brandskyddsprojektering med nya möjligheter, Trätek publikation 0202007, 2002.
· Installation av boendesprinkler, Svenska Brandförsvarsföreningen, SBF REK 2002.
· Boendesprinkler räddar liv, Trätek kontenta 0203014, 2002.
· Bygga med massivträ i Norden, Trätek kontenta 0211041, 2002.
Brandsäkra trähus - ett Nordic Wood projekt
Brandsäkra trähus har bedrivits inom ramen för Nordic Wood som är den nordiska träindustrins FoU-program med målsättning att öka träanvändningen. Programmet finansieras av den nordiska träindustrin, Nordisk Industrifond och nationella FoU-organ, i Sverige NUTEK/VINNOVA. Projektets mål har varit att stärka träets ställning ur brandsynpunkt. Det har bedrivits i tre faser, varav den senaste inkluderat bl a massiva träkonstruktioner. Projektet har samverkat med de nordiska projekten:
- Trähus i flera våningar, koordinator: Sven Thelandersson, LTH/ Konstruktionslära
- Byggande med massivträelement, koordinator: Gunnar Stone, Stonewood.
Projektet har haft en nordisk styrgrupp med representanter för trä- och byggindustri och nordiska byggmyndigheter. Vidar Sjödin, Brandforsk, har varit styrgruppens ordförande.
Deltagande forskningsinstitut har varit Trätek - Institutet för träteknisk forskning (även projektledning), NBI - Norges byggforskningsinstitutt, VTT - Statens tekniska forskningscentral/Building and Transport och LTH - Lund tekniska högskola/Brandteknik.
Deltagande industrier har varit trä-, bygg- och byggmaterialtillverkare, i Finland främst Woodfocus, i Norge Forestia, Moelven Hako, Norske Byggevareprodusenters Forening m fl och i Sverige Brandforsk och Svenskt Trä.
Handbok (version 2):
1. Möjligheter till ökad träanvänding
2. Brandskyddsstrategier
3. Brandskyddsprojektering
4. Brandtekniska begrepp och klasser
5. Brandmotstånd - avskiljande förmåga
6. Brandmotstånd - bärförmåga
7. Detaljlösningar
8. Trä som synligt ytskikt
9. Träfasader
10. Arbetsutförande
Antal våningar med trästomme enligt nordiska byggregler
1994 1997 1999 2003
Sverige 8 8 8 8
Norge 3 8 8 8
Finland 2 4 4 4
Danmark 1-2 1-2 4 ?
Källa: Husbyggaren (Nr 2 / 2003)