Mögel + Bakterier + Fukt = "sjuka hus"

Mikroorganismer finns överallt och vi drar nytta av dem i livsmedels- och läkemedelsindustrin. Det är bakterier och mögel som ger oss antibiotika, fil och öl med mera.
Tyvärr orsakar de också problem. Det finns starka orsakssamband mellan förhöjda halter mikroorganismer i byggnadskonstruktioner och ohälsa.

Vi kan bli sjuka av mikroorganismer. Antingen smittas vi via andningsvägarna (halsfluss) eller via livsmedel. Därför lär vi oss att undvika kranvatten, sallad, glass med mera när vi är på semester utomlands. En vanlig symptombild på en oturlig semester kan vara följande: man blir så sjuk att man tror att man ska dö, sedan blir man så sjuk att man vill dö, sedan dör man och efter all denna plåga blir man bra.
Orsaken till allt detta är att man utsatts för fel sorts mikroorganismer, eller att mikroorganismer som vanligen är helt harmlösa hamnat på fel plats och där orsakat en massa problem. Vi kan också bli sjuka av att mikroorganismerna växer i våra byggnader.
Det senare är inget nytt, trots att det började erkännas av den moderna människan först någon gång på 1970-talet. Det är ett globalt problem och finns beskrivet från alla världsdelar. Det är faktiskt beskrivet redan i bibeln där man uttryckte det som ”att huset fått spetälska”. Man var tvungen att sanera byggnadsmaterialet, men även kläderna på brukarna av byggnaden samt eventuella besökare som stannat så länge att de ätit mat i huset.
Men även under de koleraepidemier som härjade över Europa beskrevs att mögliga och fuktiga hus orsakade kolera, medan om huset stod torrt och inte var fuktpåverkat så drabbades man inte av kolera.
Vad är det för symptom man får? Vi vet ju idag att det inte är mikroorganismerna i huset som utgör själva sjukdomen, men däremot blir motståndskraften mot andra sjukdomar nedsatt, samt att man drabbas av allergiliknande sjukdomar.
Går man sedan till en allergiavdelning på sjukhuset får man tyvärr ett nekande svar. Beskedet är att man är inte allergisk, utan symptomen klassificeras oftast som en överkänslighet.
Vad vet vi då om dessa problem? Epidemiologer världen över har visat att det råder starka samband mellan:
- ohälsa och mögellukt
- ohälsa och gamla vattenskador
- ohälsa och synlig mögelväxt
Detta innebär att vid ohälsa som förknippas med byggnader, bör dessa undersökas avseende mögel- och bakterieförekomst.
Osynliga för ögat
Mögel och bakterier kallas med ett gemensamt namn för mikroorganismer.
Mikroorganismer är mycket små organismer. De enskilda cellerna är inte större än några tusendels millimeter stora. Man måste ha optiska hjälpmedel för att kunna urskilja dem mot en bakgrund av skräp. Deras storlek innebär att man kan stapla 1000 organismer på varandra för att nå höjden 1 mm. Vårt öga kan endast urskilja föremål som är större än 0,1 mm, vilket innebär att om det ligger 99 celler på varandra kan vi inte se dem utan hjälp av ett mikroskop.
Att det förekommer mögellukt behöver inte innebära att mögelsporer finns i luften. En möglig limpa luktar genom en plastpåse, men fukten och mögelsporerna stannar på insidan.
När det gäller lukter så bildar både svampar och bakterier flyktiga föreningar som har luktande egenskaper. Dessa egenskaper kan uppfattas som doft av mögel, jord, äpple, päron med mera.
De växer överallt där det finns fukt, näring, kol- och energikälla. Exempel på kol- och energikälla är trä, papper, tapeter. Vad många kanske inte tänker på är att mineralullsisolering som Gullfiber och Rockwool innehåller tillsatser som gör att svampar och bakterier kan växa även där. Men kom ihåg att den drivande kraften är fukten.
Vad händer sedan då, när de slutat att växa? Försvinner de när fukten är borta? Nej tyvärr så försvinner bara fukten. Kvar blir cellerna, tillsammans med de eventuella luktande produkter de har bildat. Lukten kan kvarstå länge, hur länge vet man inte, men det finns uppgifter om ett par år, och kanske längre.
Här i Skandinavien är vanligast att mögel- och bakterieförekomst är dold under golvet, i väggen, i taket och så vidare. När de växer i slutna utrymmen sprider sig lukterna och fastnar i allt fibröst material genom sin ”sink effekt”, så att mögellukt kan kännas i material utan mögelförekomst. Jämför effekter av tobaksrök.
Dolda eller synliga
Mögel och bakterier kan ligga synligt eller dolt.
Om det nu ligger dolt kan det vara svårt att hitta var det finns.
Här kan man tycka att det borde räcka med näsan, att lukta sig fram. Tyvärr räcker inte detta eftersom olika människor har olika lukttröskel, luktsinnet trubbas av och vissa gasformiga ämnen har alltför hög lukttröskel.
Sammanfattningsvis innebär detta att mögelförekomst i byggnader, både lukt och synlig förekomst och inte minst i gamla uttorkade vattenskador, medför hälsoproblem,
Man utsätts för något i luften
Luftens mögelpåverkan kan analyseras genom att man tittar på partiklar såsom sporer, celler, trådar, damm (endotoxiner, glukaner).
Dessa partiklar samlas upp på ett filter och analyseras via odling på plattor och i mikroskoperingsstudier.
Detta är en specifik analys, det man ser det finns...
När det gäller gaser, det vill säga flyktiga organiska ämnen (VOC), koldioxid, kväveoxider, svavelföreningar, så samlas de upp på adsorbenter och analyseras via gaskromatograf och masspektrometer. Denna analys kan vara mer ospecifik beträffande den källa som ämnena kan komma från. När det gäller gaser måste man vara klar över att många andra företeelser än mikrobiell förekomst kan orsaka att dessa gaser uppträder. För att specifikt kunna härleda en gasförekomst till en mikrobiell källa kan endast vissa VOC-ämnen i luftprofil komma i fråga.
Analysresultaten bör utvärderas i samband med en byggnadsteknisk utredning för att det ska vara möjligt att göra bedömningar om var den mikrobiella källan finns. För att den ska kunna lokaliseras måste byggnadsmaterialet undersökas avseende mikrobiell förekomst.
Gäller alla material
Mögel och bakterier kan finnas i alla material, både oorganiska som betong, plast, mineralullsisolering och sand och organiska som trä, spånskivor, kutterspån, tapet och linoleum.
När källan är verifierad måste den saneras. Detta innebär att man först av allt måste stoppa fukten och sedan avlägsna all fukt.
Därefter saneras området genom att det infekterade materialet avlägsnas. Om detta är omöjligt ur praktisk synvinkel bör man genom byggnadstekniska åtgärder undertrycksventilera det infekterade området.
Resultatet verifieras
Innan man åtgärdar en byggnad bör man, som underlag för sina åtgärder, ha fastställt hälsostatusen hos brukarna.
De vanligaste symptomen som förknippas med "sjuka hus" bör klinga av. Tyvärr kan detta ta ända upp till ett år efter en lyckad åtgärd, så det är inte alltid så att man genast blir frisk.
Därför bör man analysera dels det nya byggnadsmaterialet som man har ersatt det gamla med, dels det byggnadsmaterial man inte bytte ut för att försäkra sig om att man inte lämnat något eller byggt in ett nytt problem. Man kan även göra nya luftanalyser. Det finns en avklingningseffekt även för mikrobiella gaser varför man kan behöva göra två till tre provtagningar i ett tidsmässigt perspektiv. Det är vanligt att förekomsten av skadliga flyktiga organiska ämnen ökar efter åtgärd beroende på att man öppnat konstruktionen och låtit de instängda gaserna komma ut i rumsluften. Där kan de dröja kvar uppemot ett halvår.


Källa: Husbyggaren (Nr 6 / 1997)